Vi behöver inte vara ett offer för de vi tror vi är. De personligheter vi lärt känna och blivit bedömda som under alla år. Vi kan från och med nu välja att agera på ett helt annat sätt än vi gjorde nyss. Vi kan, om vi vill, frigöra oss från vår historia och börja leva, om vi tidigare inte levt. Vi kan börja sjunga sånger nu, högt och ljudligt, även om vi innan bara nynnat tyst för oss själva. Vi kan måla tavlor på väggarna, motiv som vi tidigare bara skissat i vår fantasi. Eller så kan vi välja att leva som vi alltid gjort, om vi önskar det.
Vi är fria att älska oss själva från och med nu, om vi tidigare levt i självförakt. Vi kan också välja att tagga ner och svälja vårt självförhärligande om vi varit Björn Ranelid i hela vårt liv...
...
