Wellcome twentyeleven

I new year begins.

It will be the year of "More of the same"!

Scooby, rädda oss!

Jag testar just nu att sitta med och se på en Scooby-Doo film utan att bli förbannad för att det är för dåligt. Jag blir tvungen att dra slutsatsen att det är omöjligt. Scooby är så innerligt dåligt och enkelspårigt och ointressant. Flera naglar har ramlat av mina tår och fingrar av rena ledan. Kaffet härsknar i koppen. Rövahåret krullar sig. Fy f-n vad uselt.

Nu går jag och kissar i bidén eller något annat kreativt...

Tick tack nytt år

Har varit en snabb runda i Köpenhamn. Det var trevligt. Våra vänner har lika många många barn som vi har, och blir därför inte alls illa berörda när vi drar in. Nu en wiskey och ännu en skinkmacka och sen i säng. Ska klippa mig imorgon kl 08:00. Sen upp i Göinge för systerdotterns födelsedagsfirande. Sen nytt år...

Man kan också bara stanna fortsätta försöka

Jag har redan dragit mig tillbaka en gång idag. Men slumrade bara in lite grand. Sen klarvaken. Nu är jag uppe med en julskinkesmörgås. Skånsk Senap så klart. Så där stark så att var katt springer runt huset bara dom får syn på den. Jag bör väl gå och lägga mig igen. Ska tänka efter om jag har något mer att förmedla medan jag äter skinkmacka.

En jag kände som gillade räkmackor, han dog. Misslyckad transplantation.

En annan jag kände gillade västerbottenostmackor, han dog också. Han liksom gav upp och lät sjukdomen ta honom.

Och jag, jag gillar julskinkesmörgåsar. Men mig får ni räkna med i rätt många år till. Jag tror inte det är mackorna det hänger på.

Skäggbiff och rövbiff

Nu har väl ändå frun varit lite förvirrad när hon skrivit på styckningsdetaljpaketet. Skivor av innanlår. Och sen då inom parantes "Rövbiff".

Ja, ja, hon vet ju att jag gillar det mesta i dessa regioner...

Snusket är över

Jag har inte snusat idag. Eller jag borde kanske börja från början så ni hänger med?7

Alltså jag slutade snusa på riktigt när Lill-Ville var nyfödd. Det kändes inte alls bra att stoppa in en lillfinger full av snus-klägg i hans mun (till er som inte har barn; en mans lillfinger som stoppas in i barnets mun och trycks lite lätt mot gommen är för barnet troligen lite samma känsla som en bröstvårta. Lill-Ville blev i alla fall lugn av det). Så jag slutade snusa efter 15 år eskalerande prillande.

Detta året har väl inte helt fungerat smärtfritt för mig. ålderskris och hormonkrig och dagisverksamhet och tufft på jobbet. Och plötsligt, satt jag där med en prilla ständigt under läppen igen.

När fru Witsman kom på mig lovade jag sluta igen innan året är slut. Och nu är det inte mycket att ge på. Så idag har jag inte snusat. Ingen bra dag idag.

Julaftonsnatt

Jo, men det gick ju bra. Att hålla i julen. Jag fick ett stekjärn. Och manschettknappar med barnens namn på. Det första var det enda jag önskade mig. Det andra blev jag riktigt glad för. Saken jag köpte till fru Witsman föll i god jord, vilket är en världssensation. Men det var fel färg, så som vanligt måste jag in och byta.

Barnens fyrtio klappar ligger utspridda på ovanvåningen. Dom var så glada idag att jag nästan glömde att jag inte gillar julen. Trevliga gäster och jag åt godis för första gången sen nyår. Nu ska jag lägga mig och lyssna igenom min nya barnvisa som handlar om några djur som simmar runt, runt i en sjö. Den är himla bra.

Jag är på det där humöret just nu, ni vet det där humöret där jag brukade skriva om hur synd det är om mig. Men det är det ju inte. Bara några felkopplade kontakter i min hjärna som spökar. Får väl öppna upp och koppla om. Nu ska jag koppla av...

Svenska kyrkans sexbluff

Svenska kyrkans stora satsning att få unga, nykära att gifta sig är totalt oetisk. Jag förstår deras strävan att medverka till att så få som möjligt lever i synd, men deras sätt att använda statistik lurar in så många i ett oåterkallelig olyckligt äktenskap.

Låt oss se på grafen som svenska kyrkan använder i broshyrer och utbildningsmaterial för att övertyga framför allt unga män att gifta sig:

Den horisontella axeln anger år efter ingått äktenskap och den vertikala mängden sexuell aktivitet per månad. Svenska kyrkan gör framför allt läsaren uppmärksam på den stora ökningen efter 8 år, vilket de relaterar till att partnerna hittar tillbaks till varandra efter de första tunga babyåren.

Jag har trängt djupare in i det statistikmaterial de använt och kan konstatera att talen är helt korrekta men ack så missvisande. Jag har därför gjort en uppdelning i grafen som ger en helt annan, mycket mer nyanserad bild av verkligheten:



Så var det med det.

Frimusiköst

Sitter med minstingen i knäet. Hon diggar min senaste låt som snart e klar. Hon utvecklar sig sakta men säkert till mitt största fan. Lite som att växa upp i en gravt frireligiös miljö. Hon har liksom inga andra val...

Lill-Vivan vill säga några juliga ord

annasofiamira

Enkel i all enkelhet

Jag är en enkel människa. Får jag bara ett dagligt varmt mål mat och sex några få gånger per månad så är jag nöjd. Ja, jag är en enkel människa. Jag kan faktiskt tänka mig att förhandla ner till varm mat varannan dag. Så viktigt är det ju inte. För så enkel är jag...

Jag undrar om jag inte ska gå och lägga mig istället

Julen är här ta mig fan, hurra, hurra, hurra!

Detta är inte alls min tid på året. Jag försöker glädjas åt barnens förväntan. Jag försöker bete mig rederligt mot alla som beskriver hur trevligt de ska ha i jul. Jag sväljer och skakar fram ett leende åt envar som stålar med sin jullycka.

Men ack vad jag inte gillar julen. Sen när barnen har försvunnit (om 20 år så där), då ska jag sätta mig i en garderob och sura hela sista veckan i December. Sen gå ut och smälla av en nyårsfis, dricka en sexa Skåne och krypa tillbaks i garderoben. Det sista är så klart beroende på hur första veckan i januari ser ut och hur arbetsbelastningen är. Det kan ju vara att jag är tvungen att krypa ut och jobba en del första veckan. Kan ju också vara ett eller annat projekt som löper in i januari och om mitt deltagande är viktigt måste jag ju dyka upp. De åren blir det
väl bara en fyra skåne. Det är viktigt att inte vara allt för trött när man ska ta viktiga beslut. Bakis är helt uteslutet. Hur skulle det se ut. Och tänk vilken risk för företaget om man tar beslut oklar i huvudet. Samma med tom mage. Jag har som regel att jag alltid äter lunch. Annars finns risken att jag bestämmer något ondskefullt som hämnd för att magen knorrar.

Kanske skulle man förresten kunna sätta upp en garderob på jobbet, nu när jag ska ha eget kontor. Perfekt att kunna krypa in några minuter då och då när min introvärthet blir för pressande. Kanske kan man till och med sitta där och ta beslut, sen skicka iväg dom på telefonen. Eller om man har en sån stor garderob så att man kan ha datorn med sig. Shit vad bra. Då kunde jag ju sitta i garderoben på jobbet hela julveckan och få en massa jobb avklarat. Så är det bara att ringa och önska god jul till alla utflugna ungar.

Så får det bli. Om tjugo år. Tills dess är det ju bra att jag är en sån förstaklassig skådespelare. Han spelar ju julaglad så himla bra, den där Witsman, man kan nästan tro han gillar julen på riktigt. Bjällerklang, fallerallalalala. Julen är här ta mig fan, Hurra, hurra, hurra...

Länsman Klinsmann

Lill-Ville: -Pappa, har du egentligen några kompisar?

Pappa: -Ja, jag har ju många kompisar på jobbet. Henric och Tobias och Jonas och en massa andra.

Lill-Vivan: -Men pappa, dom är ju försäkringstjänstemän! Känner du inga roliga personer?

Pappa: - Hm, låt mig tänka efter. Jo, jag känner minsann en länsman.

Alla barn: -Pappa, pappa, berätta om honom!

Nu kommer snart polisen

Bäva månne alla bovar

Ett inlägg om ett inlägg om ett inlägg om kyla

Det drar lite från fönstret. Kylig luft så klart, vinterstormen ute letar sig in genom osynliga gånger mellan fönster och betong. Framför mig har vi den öppna spisen laddad och tänd för att mota tillbaks utomhusvädret. Jag vet inte riktigt var jag är. Jag har sedan en tid tillbaks använt varje vaken timme till praktiska saker. Jobb och ungar. Födelsedagar och dop. Hantlangare Witsman, det är jag just nu. Men i denna sekund sitter jag bara och försöker reda ut var jag är. Jag har mellan tio sekunder och tio minuter på mig. Sen kommer någon gråtande in, eller så vaknar nån annan, eller så är det nån lax som ska grilljeras. Så jag ger upp tanken att reda ut var jag är. Jag sätter mig istället framför datorn och skriver ett inlägg om draget från fönstret, den kyliga luften och vinterstormen. Jag skriver om den öppna spisen och om min känsla av att inte veta var jag är. Jag beskriver alla mina praktiska göromål och om hur kort tid jag har på mig. Sen skriver jag om att jag lika gärna kan ge upp och istället väljer att skriva om det. Så då skriver jag att jag skriver om det. Om draget i fönstret och den kyliga luften och om vinterstormen...

Ring hem borta

Lill-Ville sover över hos en kompis för första gången. Han var lite orolig att han kommer vakna mitt i natten. Han bestämde sig att han behövde kunna kontakta sina föräldrar. Så han tog med sig hemtelefonen. Smart pojke...

Inget särskilt idag heller

Idag har det inte heller hänt något särskilt. Alltså förutom att flyget hem var inställt. Och att jag, några timmar försenad anlände till Sturup, inte hade någon spade att gräva ut min bil med. Och förutom att bilresan hem tog dubbel tid. Och, ja just det, att jag var på tv två gånger idag. Något om danska jultraditioner. Inspelat för mer än ett år sedan. Såg ni det? Visst såg jag ung ut.

Rått inlägg, medium intressant

Nej idag har det inte hänt särskilt mycket inte. Satt i bilen hem och
funderade på vad jag ska önska mig i julklapp. En köttkostym hade varit
coolt. Och en ny stekpanna. Jag tycker det är bra att ha en röd tråd i min önskelista. Well done alltså.

Ät inte halvdöd fisk!

Jag har varit fri idag. Lös och ledig. Monitorerat fruns julklappsinköp på toys are us. Det blev dyrt men troligen billigare än utan övervakning.

Köpte torsk i fiskaffären. En lyxfisk nu för tiden. Vid middagsbordet glufsade Lill-ville i sig med ovanligt god aptit, medan jag berättade att mamma och pappa minsann åt torsk typ en gång i veckan när vi var små. Jag fortsatte att beskriva hur dom stackars torskarna blivit färre och färre och nu är utdöda i många hav. Vad onödigt, tyckte Lill-ville, och under hans konstpaus hann jag tänka hur nöjd jag är att jag lyckats ge mina barn en ekologisk medvetenhet och en stark empati.

Lill-ville fortsatte med ett logiskt resonemang om hur många fler julklappar han kunde ha fått om vi bytt ut torsken mot den billigare plattfisken.

Jag inser att jag har en del kvar att lära dom små. Och en del att tänka på när det gäller att leva som jag lär...

Inget särskilt att hitta på

Jag tycker det är kallt. Väldigt kallt. Och då uppskattar jag kanske inte i den grad jag borde en utomhusbaserad luciauppvisning på dagis. Jag tror jag förfrös stortån. Jag sitter med den nedstoppad i en mugg kaffe nu. Det var svärmor som påstod att det är så det går till enligt bondepraktikan. Men jag anar att hon luras, för frun fnittrar så här bredvid. Ska man dricka upp kaffet efteråt? Det blir ju inte särskilt gott, för det hinner bli kallt.

Många tror att arkilleshälen sitter på benet, men jag slog upp det och det visade sig att den sitter på en sedan länge död snubbe. Han var rätt duktig på att slås. Det är inte jag. Det är min... min... ja min enda svaghet. Minns inte nu vad man brukar kalla det.

Man skulle varit Mel Gibson. Han kan hypnotisera hundar. Det verkar praktiskt i vårt kvarter. Då skulle jag hypnotiser dem att bajsa inomhus hos alla hundägare som skiter i att plocka upp hundarnas skit på stigen in till dagis.

Jag tänker att man borde kunna göra det där programmet pensionärsjävlar betydligt roliga om dom som skrev manus hade lite roligare humor. Iden är ju fantastisk!

En kväll lik en annan kväll

Snart dags att åka och kolla på "Liket som visste för mycket" med min favokille Fredrik. Det blir jättebra det...

Vilken jävla skitbil

Iförsig rätt praktiskt om man måste ränna ofta...

Konstaterande

Ibland är allt bara så som nu.

Vem i h-vete är Alice

Lill-Ville går runt och nynnar på en låt:

-Alice, Alice, who the fuck is Alice.

Plötsligt skrattar han till.

-Pappa, det låter nästan som man svär!

Jag blir ju lite förvånad och frågar:

-Hur menar du då Lill-Ville?

-Jo, det låter nästan som Fuck you och det är ju ett svärord.

-Ja det låter det ju nästan som, svarar jag.

England här aj kom

Nu drar jag till England. När jag kommer tillbaks ska jag göra de sista justeringarna och sen lägga ut på Youtube.

"Länsman Klinsmann" kommer bli en dunderhit. På grund av ett något svalt intresse bland vanligt folk satsat jag nu på att skapa barnsånger. Det är ju typ 30% av världens befolkning. Och dom är inte lika kräsna att alla toner ska hamna på rätt ställe. Hoppas jag.

Fin, fantastisk och fyrtio

Idag fyller fru Witsman 40. Hurra!
För första gången på många år älskade hon min present. För första gången på många år kommer hon inte byta ut den mot något annat. Jag är så lycklig. För att min fru fyller år och för att hon älskar min present.

Ok, hon var med och köpte den. Men ändå. Det är fantastiskt.

Snart kommer gäster...

Även män går ibland tillsammans där in

Efter maratonmötet idag var det en del kaffe som ville ut och jag snabbade mig in på första bästa toalett. När jag stod där och lät det porla hörde jag liksom innefrån min kavaj ett rop: - Hallå, hallå!

Bytte från tvåhandsfattning till enhandsfattning och greppade telefonen från innerfickan.

Ola Nilsson Connected, stod det på telefonen. Jag tryckte i panik på den röda knappen, skakade, lade honom tillrätta (här syftar jag inte på Ola), tryckte på spolknappen och hastade ut. Ringde upp Ola och bad om ursäkt för att jag tagit med honom på toaletten.

I övrigt en rätt händelsefattig dag

Att byta däckfirma

Jag har bytt till vinterdäck. Fy attan vad jag är praktiskt lagd.

Egentligen har jag överlåtit detta till en däckfirma, men i våras blev fru Witsman lite ovän med ägaren och fick däcken med hem.

När de skulle byta däcken berättade ägaren att de var så slitna att det nog var bäst att frun köpte nya däck. Fru Witsman bedömde och beräknade och analyserade och kom fram till att de omöjligt kunde vara nedslitna och insinuerade därför så där försiktigt att däckfirman hade bytt ut våra däck mot några sämre medan de låg där över vintern.

Det vet vi nu, att det bör man kanske inte göra om man strävar mot en långsiktig relation med en firma som specialiserar sig på att uppbevara och byta däck. I alla fall inte utan rätt starka bevis.

Då får man tack och adjö och däcken med hem i bagaget. Efter kontrolluppringning till däckspecialist inom familjen konstaterade vi att det var nog rätt korrekt att däcken blivit uppslitna och att däckfirman troligen var utan skuld i detta fall.

Fru Witsman löste dock detta på ett smidigt sätt genom att låta mig bli ny däckbytarfirma och vårt redan packade garage bli nytt uppbevaringsställe. Jag har accepterat skiftet och skiftade således idag däcken. Men jag har bestämt sagt att jag inte kommer finna mig i att hon ifrågasätter om jag har bytt ut däcken mot någon annans sämre däck. Där går gränsen.

Kan avslutningsvis rapportera att det endast blev lättare småskador på knogar och knä. I övrigt helt skadefri.

Jultomten får vänta några veckor till

Jag har gått omkring i snart två dygn med mina julkalsonger. Det är inte direkt mina favoritkalsonger. Snarare de kalsonger jag oftast väljer sist av alla. Och härom dygnet fanns det bara julkalsongerna kvar i lådan. Nöden och rumpan har liksom ingen lag. Dom är inte särskilt bekväma. Det är av fladdriga boxertypen. Med gylf. Knappen är borta, vilket gör att jultomten ofta tittar ut. Finns det några snälla tomtenissor tänker den väl. Så man får mota in den igen och hänvisa till att det är flera veckor kvar till jul.

Men jag borde ha duschat idag och bytt kallingar. Vi har haft gäster här idag. Renliga och trevliga gäster. Och då bör man ju duscha. Och byta kallingar. Men det fanns inte tid till att duscha. Och det fanns inga nya kalsonger i lådan. Så jag har gått där och fyllt på vin, dukat fram och dukat av, representerat och varit trevligt. Och motat in jultomten.

Imorgon ska jag handtvätta ett par kalsonger utan gylf.

Blöj-och jobbbyte

Jodå, jag ska byta jobb. Jag kommer nog vara lite mer i Stockholm. Ska bli trevligt. Dricka Rosé med Marit och Fredrik. Träffa er bloggnissar hoppas jag.

Ni bör titulera mig Direktör Witsman.

Men det är lite som "Mamma, far var inte Konsul, han var konsult". I min engelska titel kallas jag Director. Men översätter man det till svenska blir det ungefär konsult det också. Typ. Men kul ska det bli i alla fall.

Och jag kommer kräva att ni kallar mig Direktör Witsman. Jag har försökt få mina barn till det utan att lyckas.

-Ofta att jag kommer göra det, säger Lill-Ville.

-Det är ju skiiittramsigt, säger Lill-Vivan.

-Aehoahe, säger Lill-Lillan.

Fru Vivecka säger att hon gärna kallar mig Direktör, bara jag lovar komma hem till kvällsmaten varje dag...

Dagens runktips

Gift dig och skaffa ett jobb

Exempel på sånt jag bara bär omkring med i hjärnan utan anledning

En sak som jag tycker man måste, det är att bjuda till.
I förra veckan var jag bjuden till Folkets hus. A-salen där.
Det var de gamlas dag, och man måste vara religiös annars fick man ingen tårtbit till kaffet.
Nu ska jag berätta var jag har gömt mina pengar.
Var brukar gamla människor gömma sina pengar, om inte i madrassen. Jo i madrassen.
Då tänker mina barn så här: -Så jävla dum är inte gubben att han gömt pengarna i madrassen.
Så därför har jag gömt mina pengar i madrassen.
Men för att vara på säkra sidan har jag låst in madrassen i ett bankfack.

Dagens rumptips

Visste ni det att när man tryckutjämnar genom att kraftigt andas ut genom näsan samtidigt som man håller för näsan, då är det inte bara öron och bihålor som utjämnas. Denna procedur tryckutjämnar även tarmsystemet. Ni som har hemorrojder bör därför så långt som möjligt undvika att försätta er i situationer där trycket i örat behöver förändras.
//Hälsningar en med ont i röven

Mor Mette, jeg er blevet forelsket

Tillkännagivande om namn och Jesu namn

Hon ska döpas idag, Ella-Emma. Men det blir Alice. Vi har tänkt oss att vi köper grannens hus så kan hon ju bo där, precis som i sången.

Ni får gärna be en bön för att det går bra för mig i kyrkan idag när jag ska be en bön för församlingen:

Gud vi tackar dig för våra barn.

(Dig och mina livskraftiga spermier)

Tack för gåvan du har gett

(att jag får upp den trots min höga ålder)

och förtroendet du har visat oss.

Ge oss ömhet, fasthet och lugn

(och lite hånky-tånky i varje fall typ två gånger i månaden)

Hjälp oss att ge din kärlek vidare

till de barn som vi har fått ansvar för.

I jesu namn.

Amen.

Jag är väldigt orolig att jag kommer säga i Jesus namn istället för i jesu namn. Tror ni prästen och jesu blir arg då?

Frånvaromeddelande tillslaget

Så att det inte uppstår några missförstånd; Jag skulle vilja vara här och på era bloggar. Men det finns inte tid nu. Nej, nej, nej. Ingen tid. Ingen alls. Så jag är inte här just nu, och inte hos er. Men ni har kanske inte riktigt märkt det så där påtagligt. Men sen, sen, sen kommer jag igen...

Viktig upplysning

Till: Box_Allapakontoret
Från: Gullan Månsson

För alla dom som inte har en aning om hur frukt ser ut och för er som då och då drabbas av akut minnesförlust eller allmän förvirring har vi, som ni känner till, satt upp dessa upplysande skyltar.

Denna pilot har varit uppskattad av samtliga tillfrågade på kontoret och vi kommer från och med måndag köra ut i full skala och sätta upp skyltar på kontorsstolar, skrivbord, lampor, telefoner, kaffemaskiner, datorer, och övriga objekt. Vi kommer också skylta samtliga medarbetare, men har ännu inte beslutat om vi ska skriva "person" eller "människa" på dessa. Skicka gärna in vad ni önskar på Box_skyltservice@malmokontoret.se

Pressmeddelande sänt till de stora Kvällstidningarna

2010-10-21 PRESSMEDDELANDE från WW

Sanningen om Lars Mohlins påstådda otrohetsaffär

De senaste veckorna har det på olika digitala forum florerat ett rykte att Lars Mohlin, chefredaktör på Kvällsposten, i hemlighet haft ett kärleksförhållande till en av sina medarbetare på den sydsvenska kvällstidningen. Enligt tillförlitliga källor har Lars Mohlin setts smyga in på kulturredaktionens toalett tätt följd av Emma Gren, journalist på sportredaktionen. En städare, som vi talat mer har också konfronterat de båda vid fotostatmaskinen fullt upptagna med vad städaren kallar ett "svettigt kopieringsarbete".

Stämningen på tidningen är nu tryckt, då många anser att Emma Gren, vars karriär gått spikrakt upp de senaste åren, har uppnått detta mer på sexuella meriter än på journalistiska.

Affären har så klart tärt på relationen till fru Mohlin hemma i villan i Lomma, dom två tonårsbarnen har i skolan vittnat om de långa nattliga grälen. De har båda försökt hålla sig neutrala, även om de klart fördömer faderns snedsteg. Den yngre sonen sägs dock själv haft en del avsteg från muntliga löften om trohet till flera av dennes fasta partners, som sägs vara både män och kvinnor i högst skiftande åldrar.

Lars Mohlin förnekar officiellt förhållandet till Emma Gren och påstår att han bara smekt henne på brösten vid ett fåtal tillfälle som ett sätt att illustrera Malmö FF:s nya träningsmatchtaktik med två bollar på plan samtidigt.

Emma gren, som är bedrövad att på detta sätt ofrivilligt hamna i massmedias rampljus, har för bekanta berättat att Lars Mohlins pung smakar såpa.

Lars Mohlins fru har trots ett stort antal kontakter inte velat ställa upp på en intervju. Hon skickar dock en nakenbild på sig själv för att visa att Lars Mohlins snedsteg i alla fall inte beror på att det saknas fast kött i Lommabukten.

Svar från chefredaktören

Efter det lyckade mötet med Sofia Hellqvist på Soliden fick drottningen veta att utländska tidningar hade publicerat ytterligare lättklädda bilder på Sofia Hellqvist – något som upprörde Silvia.

Sedan dess har hon vägrat att diskutera Sofia Hellqvist hemma på slottet. Carl Philip har i stället försökt gå via pappa kungen – han har dock varit helt neutral och förklarat för Carl Philip att han får lösa problemet med sin mamma.

Från William Witsman
Till Lars Mohlin

Hej Lars
Min bedömning är att varenda stavelse är total fantasi. Jag förstår att ni är tvungna att skriva en hel del obekräftade uppgifter mm. pga. att vi läsare gillar skvaller. Men måste ni verkligen hitta på helt från fria fantasier?
Har du släppt igenom ovanstående, eller har du inet läst det innan publicering? Kommer du släppa igenom liknande framöver om du läser innan publicering?
Ditt svar är relevant för mig för att veta om jag ska köpa tidningen eller inte i framtiden...

MVH William Witsman



Från Lars Mohlin
Till William Witsman

Hej

Johan T Lindwall är Sveriges främste hovreporter med ett stort kontaktnät. Min bedömning är att Johans uppgifter är mycket trovärdiga. Att vi sedan inte kan redovisa källorna öppet är beklagligt, men så är det ofta i journalistiskt berättande.

Vi har inte lägre krav på artiklar om kungahuset än artiklar om "finare" ämnen, t ex politik. Skriver vi om en konflikt inom kungafamiljen kan du räkna med att vi har källor med god insyn som bekräftar detta, annars hade det inte kommit i tidningen. Jag kan lova dig att vi inte sysslar med "fria fantasier".

Med vänliga hälsningar

Lars Mohlin

Chefredaktör

Kvällsposten

www.kvp.se/mohlin

Kungen bör vara neutral, annars blir det problem

Från dagens Kvällsposten/Expressen – Därför lever de isär

Efter det lyckade mötet med Sofia Hellqvist på Soliden fick drottningen veta att utländska tidningar hade publicerat ytterligare lättklädda bilder på Sofia Hellqvist – något som upprörde Silvia.

Sedan dess har hon vägrat att diskutera Sofia Hellqvist hemma på slottet. Carl Philip har i stället försökt gå via pappa kungen – han har dock varit helt neutral och förklarat för Carl Philip att han får lösa problemet med sin mamma.

Vad tror ni; jobbar någon i kungafamiljen som journalist, har dom buggat de kungliga slotten eller är det totalt fria fantasier från oseriösa journalister? För mig lutar det nog lite åt det senare...

Enormt pris på väg

Nu blev jag lite osäker. Jag vann ju på min e-mailadress i online lottningen redan för en månad sedan. Men nu har dom ett helt nytt ritordningsnummer till förfrågan officer. Jag tycker dom verkar ha en något slarvig process i Lotteribolaget. Och vad tycker ni, ska jag skicka in mina kontaktuppgifter igen till påståendet regissör? Förra gången fick dom ju allt detta inklusive alla mina kontonummer. Och hur lång tid tar det innan dom betalar ut?

Vi påminner dig för sista gången som våra tidigare e-postmeddelande till dig tillbaka levererats. Vi är återigen skickar dig den senaste e-post för att informera dig om att din e-postadress har vunnit dig en enorm pris i den nyligen avslutade online lottning anordnas av Loterie National.

Du är skyldig att lämna följande uppgifter för att användas i behandlingen av din påståenden: Din fullständiga namn och adress, din plats och födelsedatum, ditt telefonnummer Detaljer inklusive Mobiler och ditt yrke.

Ovanstående uppgifter bör överlämnas till påståendet regissör med kontaktuppgifter nedan:

Frederik Wallen

E-post: xxx@yyy.com

OBS: Du förväntas kontakta Förfrågan Officer för detaljer av fordringar med följande ritordningsnummer: PXV227093

Exempel på konversation hos Witsmans

William: Den bilen är väldigt illa parkerad!

Wivecka: Alltså, små bilar är bara så oroligt dåliga på att parkera

William: Nu tycker jag du generaliserar lite väl grovt. Jag känner en liten Honda som kan tugga tuggummi och parkera felfritt helt simultant. Och en Audi A3 jag träffade härom dagen, han berättade att...

Wivecka: Håll käften din jävla statsjeep!

Viss oenighet om dragtid

Vissa påstår att det tar flera dagar för mig. Fru Witsman låter hälsa att det tar åtta sekunder...

Alltid en tröst

Dom där Holländarna talar väldigt väldigt dålig engelska.

sitter i soffan

sitter i soffan med tre ungar och vår nya laptop. den gamla datorn krashade all världens väg. tre nyinspelade barnsånger gick i graven. nya datorn är skitbra förutom det där med att det inte finns några stora bokstäver på den. det är ett litet minus. men den var billig.

Sexuellt frustrerad

Idag ser jag fan sexuella budskap precis överallt...

Vad önskar du idag älskling?

...känner du för en fjäderlätt klitorisberöring eller en full pull?

snusar man i den dosan så luktar det camel toe

På toadörren

SITT FÖR HELVETE NER NÄR DU RUNKAR!

SEXREDSKAPET SOM VI TILLHANDAHÅLLER FÅR GÄRNA ANVÄNDAS!

Klämkäck morgon

Morgon i Witsmanska hemmet. William stiger upp, väcker de stora barnen och drar på dom lite kläder. Sen hamnar vi allihop tillsammans i stora sängen för att krama mor Vivecka och lill-flickan.

Vivecka: - Var försiktig William så du inte klämmer till brösten. Dom är sprängfyllda med mjölk och jätteömma.

William sträcker sig försiktigt fram och ger Vivecka några godmorgonpussar.

Lill-Ville: He, he. Jag ska berätta på skolan att pappa och mamma mamma låg och pussades jättelänge!

William: Nja, jag är inte så säker på att det är information vi önskar vidarebefordras till myndigheterna...

Lill-Ville: Jo det ska jag. Och sen ska jag berätta att pappa klämde mamma på brösten...

Preparerad för morgonrusningen

Mjölk på längden och tvären

Ja, nu när man har träffat mjölken under korna känns det som nästa steg att ta...

...

En sång om en het vokalisk ö

William: jag håller på att skriva en låt som ska lära barnen A O U Å E I Y Ä Ö.

Wivecka: oh vad pedagogiskt! En avokadosång.

William: precis min kära fru(kt)
...

Personlig parkering

Denna trevliga skylt finns vid utfarten till ett obemannat
parkeringsgarage jag bevistade för ett tag sedan. Jag har inte kunnat släppa skylten utan har funderat och tänkt på den allt sedan dess. Jag undrar så över vilka dom trevliga ungdomarna på
bilden är. Är det månne bara två studenter som råkade komma förbi när bilden
skulle tas? Men tänk om det är ett självmordsbenäget ungt par som på detta sättet säger adjö till oss trafikanter och resten av världen. Det vore ju jättehemskt.

Nej, dom ser för glada ut, och inte skulle man ansatt sitt skägg så fint, vårdat den personliga hygienen och tagit matchande kläder på sig om man vill hädan. Vi får verkligen hoppas att det bara är några unga trevliga människor som av en slump blivit dom som gör det obemannade garaget lite mer personligt.

Men som sagt, det gnager i mitt nyfikenhetscentra. Och det är frustrerande. Vem ska jag fråga i ett obemannat garage?

Raket-danskarna, är det dom där badmintonspelarna det?

Hellre uppskjutet än nerskjutet. Men allra helst bara ett skjut.

...

Zlatan och en ängel utan paus

Var nere på stadion för att kolla på landslagsträningen och för att ge Zlatan några tips inför matchen i veckan. Var dock inte bara vi som stod i kö för att se och snacka med grabbarna.

Efter 12 sekunder på stadion hade barnen konstaterat att både Zlatan och icke-Zlatan var nere på planen och ville hem. Högljutt. Så vi drog.

På vägen hem lyssnade vi på min nya sång och gamla godingen "succe för LPG". Lill-Ville ville då veta varför den där ängeln inte fick ha rast. Och jag höll med om att alla borde få ha rast och att jag från och med nu ska verka för att också Lars Winnerbäck ska få pausa då och då. Lill-Villes oro kom från dessa textrader:

Nu ska jag berätta om dom planer som finns,
för en rastlös ängel och en blåögd prins

...

Klådan i lådan

Facebook är lite som en bild på en naken kvinna man förvarar i skrivbordslådan.

Jag kan inte låta bli att då och då öppna och kolla. Där är hon. Vacker, spännande och, ja, naken. Jag fäller en och annan kommentar om henne och stänger lådan. Trevligt att ses. Kul att ha henne där. Men jag vill ju egentligen inte bara öppna lådan och kolla. Jag vill egentligen träffa henne på riktigt...

(Notera att detta var hypotetiskt. Jag har ingen skrivbordslåda. Och om jag nu har det så ligger där i alla fall ingen bild i lådan. Och om jag har en bild i lådan så är det i alla fall fru Witsman på bilden. Och nej, ni får inte se. För jag har ju ingen skrivbordslåda)

Åkalla högre makter och smila

I kategorin tvetydiga bolagsnamn fick Bee Lee ett hedersomnämnande. Säljer dom varor till låga priser, saluför dom märkesjeans till folk som kan tänka sig sex med både män och kvinnor eller tror dom att dom är karate Bruce?

Och vad i hela världen har hänt med mig. Jag har blivit så gammal så jag sätter fokus på texten och inte på underkläderna under.

...

Up your ass with a mirror

Kombinationen butikens namn och loggan bestående av huvud i en ring, är den så där väldans genomtänkt? Jag blir inte ett dugg sugen att gå in och köpa något. Jag blir mer sugen på att skriva dit en slogan på deras fönster:

Janus - har gett rövhålet ett ansikte
...

Ragga på Per Ragnar

En mig närstående person säger att jag liknar Per Ragnar.

Tror ni hon stöter på mig?

...

Hur är det med jorden nu igen, är den rund?

Kvällstidningen BT ställer jordens onödigaste fråga till danska folket.

...

Jag har återerövrat stereon, tra-la-la

Lill-flickan är fortfarande utan namn. Men så kom jag på att här får jag ju komma på ett alldeles eget alias på henne. Låt mig se. Lill-Ville, Lill-Vivan och Lill-Vickan. Lill-Vickan får det bli. Namngivningsfest avhålles i närmsta kretsen.

Jag är i sjunde himlen. Lill-Vickan älskar Peter LeMarc. När hon skriker sätter jag på de gamla goda låtarna på "Välkommen hem" från 1990. Hon ligger på min arm och lyssnar på Peter och mig och njuter. Och sen somnar hon tryggt. Fru Witsman är märkbart irriterad för hon är ju van att kunna be mig slå av musiken när jag spelar LeMarc. Det kan hon inte längre tra-la-la. Och jag kan sjunga precis hur högt jag vill.

Vad ska jag svara dig, när du nu frågar mig

-vad kan det vara som du ser i mig?

Det är kanske det som du ser i mig, den du tror jag är.

Och kom ihåg vem som har älskat dig, genom lycka sorg och smärta

Någonstans långt här inne klappar, ett troget hjärta

...

Nyfiken på dom nyfikna

Har lagt in en bokning i min jobbkalender nästa vecka. Till en advokat. Min kalender är öppen och jag har fått en del indikationer på att många på jobbet är nyfikna och går in och snokar i min kalender. Ska bli intressant...

Hickflickan har fått flickhicka

På förekommen anledning har jag funderat en hel del på var hicka kommer ifrån. Någon som vet? Så har jag också funderat på om jag kanske kan få större fanclub om jag diversifierar mig och börjar skriva barnsånger. Dom är ju inte lika nogräknade dom små liven. Utom mina barn. Dom är rätt trötta på mig. Min första sång på ritbordet är "Hickflickan har fått flickhicka".

Om man inte passar sig kan man hamna i Mora träsk...

...

Det största mötet med mig själv och andra i all nakenhet

Har gått igenom pärmen med gamla betyg och omdömen. I betyget från årskurs tre fick jag min första hint att det inte var rockstjärna jag skulle bli. Samma värderdering av min musikaliska kapacitet återkommer sedan genom hela grundskolan. Måste ha glömt bort detta på gamla dagar.

Något annat jag glömt bort var ett papper som låg längst bak i pärmen. Den pappersbiten berörde mig mycket när jag läste igenom den. Den berörde mig genom de orden som stog skrivna och genom de minnen som kom upp till ytan av den gången jag fick dem upplästa första gången.

En av de ledarutbildningar jag gick avslutades med att kursledarna inför alla läste upp personliga hälsningar till oss. Det var den där kursen där jag nästan bestämde mig att inte längre vara chef. Jag blev så osäker på om jag någonsin skulle kunna bli en bra chef och om jag skulle orka satsa så mycket av mig själv, och försaka så mycket av allt utanför jobbet.

Och Fru Witsman blev arg för hon tyckte kursen inte utvecklat mig, bara gjort mig deprimerad. Men så här i efterhand är jag säker att kursen gjorde mig nog till en mycket bättre chef. Så här löd hälsningen:

Du tänker fort och skarpt. I

argumentationen en krigare med rustning och kontroll.

Men tänk om största mötet med

dig själv och andra, det som ändrar

det som synes fast, sker helt vapen-

löst och naket, som i en kärleks-

dikt av Eva Kilpi:

"Säg till om jag stör

sa han när han steg in,

så går jag med det samma.

Du inte bara stör,

svarade jag.

Du rubbar hela min existens.

Välkommen!"

Jag blir bara matt

Stod där och slog och slog. Slag efter slag först på framsidan, sen på baksidan. Mattpiskarens slag hördes först en gång rappt och högt, sen lite dovare med en halv sekunds fördröjning i ekot. Dagens eko tänkte jag. Sedan tänkte jag att jag inte kan minnas att jag någonsin frivilligt piskat mattor eller dynor. Förr i tiden gjorde jag det när min mamma berättade att det var dags. Nu för tiden gör jag det varje gång vi har en nyfödd bebis.

Visste ni det, att i den cocktail av hormoner som frigörs i en nybliven moders kropp finns en särskild städmanihormon? Det i kombination med den första tidens amningsdrenerande effekt på kvinnokroppen gör att det får bli vi män som står där och piskar alla piskbara attiraljer.
För många män är det en bra aktivitet då de kan få ut den eventuella aggression de fått av de plötsligt dramatiskt ökade kraven på manlig städaktivitet.

Men jag står där och slår och slår utan att känna något särskilt utom funderingen att jag aldrig, aldrig själv skulle komma på tanken att piska. Masochister göres sig icke besvär här således. Eller mattor.