Två kort

...

En bild

Bild i bild

Ett inlägg

Tankar på väg in i affären

Jaha, nu ska vi gå in ett ärende här i affären då. Jag, min medhavda lunchbox och juicen jag köpte på Seven Eleven.

Men oj då, en OBS!-skylt, den måste jag nog läsa. Då ska vi se här:

-Förtäring av medhavd mat och dryck får ej förekomma i denna lokal.

Då kanske jag skulle lägga lunchboxen här ute då på marken tillsammans med drickan. Fast dom verkar ju förutsätta att man har medhavd mat. Dom vill kanske att man tar med maten in utan att äta den. Varför vill dom det? Ska dom testa kundernas karaktär? Men shit, tänk om man inte kan hålla sig och bara måste smyga upp en gurkbit. Vad händer då?

Åh, hur ska jag göra, hur ska jag göra?

Men vänta lite nu. Det kan vara att dom stavat lite fel. Då ger det ju mer mening. Dom i affären gillar kanske inte lukten av oliver och vitlök. Ja det dom menar måste vara:

-Förtäring av medelhavsmat och dryck är inte tillåten i denna lokal.

Då måste det ju vara ok för mig att äta mina medhavda svenska smörgåsar då. Det är bra, för jag gillar verkligen att äta smörgåsar när jag köper kläder.

...

Fullgod behandling

Den 70-åriga, skrynkliga damen bredvid på stranden satt, så typiskt för gamla skrynkliga mammor, och klagofilosoferade med den ointresserade solbadande dottern, som då och då gav dottertypiska apatiska ja-och nejmumlande svar på klagosången.

Damen talade med referens till en artikel i Sydsvenskan om sjukvården, eller snarare om bristerna i densamma. Meningar som; -jag tycker det är för jävligt att utbildad sjukvårdspersonal gör såna misstag, och -jag fantiserar att jag åker till sjukhuset och läxar upp några av dom där sjuksköterskorna, förekom i denna monolog.

Jag satt och lyssnade och funderade över vilka olika tankar vi får av samma information utifrån vår referensram och utifrån var vi befinner oss i världen och livet. Damen som läst artikeln om sjukvården relaterar väl till sin egen rädsla att inte få en fullgod behandling.

Jag läste samma artikel och minns att jag tittade på bilden av några unga, snygga sjuksköterskor i sina vita uniformer. Och jag minns att jag fantiserade att jag åkte till sjukhuset och låg med några av dom. Precis som för rynktanten bygger nog också min fantasi på min rädsla att inte få en fullgod behandling.

Vad tycker ni om kvaliteten på skylten?

Fågel, fisk eller mitt emellan?

...

...

Fel, fel, fel. Bögar kan ni vara själva!

Jag visste det. Här försöker jag göra en finstämd jämförelse mellan passionerad sex och emigrerade bästa killkompisar. Och som ett brev på posten tror ju ni då att den där William, han tänker på killar när han fantiserar om passionerad sex.

Och sen går ni igång och drar slutsatsen att det är min bästa vän i England då, som jag vill ligga med i en hög där på golvet. Typiskt sensationslystna bloggläsare!

Därför vill jag så här officiellt starkt dementera detta och tillägga att jag tar avstånd från sådana samband.

Däremot kan jag erkänna att jag ända sedan jag första gången var hemma hos min bästa vän velat ligga med hans syster. En förträffligt söt tjej. Jag fantiserade ganska mycket om henne ett tag faktiskt. Några enstaka gånger har det väl också blivit om hans mamma och, så klart alla hans gamla flickvänner och nu på senare år hans supersnygga engelska fru.

Men nej, min bästa vän har aldrig varit med i mina sexfantasier. Eller snarare kan man väl säga att han i varje fall inte varit huvudperson i mina fantasier, utan mest så där förekommit i bakgrunden som en co-pilot i den allmänna tumulten.

Och jag vill understryka att det aldrig har varit fråga om någon som helst beröring mellan honom och mig där i fantasierna. I alla fall inte medvetet. Klart att man kan råka stöta in i varandra där i brottningsmatchen med alla tjejerna, och kanske man hjälpt varandra hålla i den och styra den rätt.

Men i övrigt, så finns det inte alls något samband mellan passionerad sex och min bästis.

Känns rätt skönt att vi fick reda ut det.

...

Passionerad sex har flyttat utomlands

Jag brukar tänka på passionerad sex som en gammal kär vän som tråkigt nog flyttat utomlands.

En jävla trevlig kille man kanske träffade i gymnasiet. Och i början umgicks man nästan varje dag för allt klickar och man har så mycket man vill dela med sig och får så mycket bekräftelse av att bli bästis.

Sen under många år har man en stigande kurva av att vänskapen blir större och större. Någonstans på vägen korsar denna kurva den sjunkande kurvan av nyfikenhet och testa gränser och att för första gångerna uppleva saker tillsammans.

Och nu många år senare har han, den allra bästa kompisen, flyttat typ till England och man ringer då och då och kollar läget. Man längtar att höra rösten men det blir inte detsamma för man har inte så mycket nytt att berätta för varanda.

Men så djävla kul man har tillsammans så där några gånger om året kring jul och till sommaren när han är hemma och kanske det blir det en och annan spontan resa till England i höstmörket.

Och man hoppas så innerligt att han en vacker dag ska flytta hem igen. Även om man ser den uppenbara risken att han istället flyttar till USA.

Tillägg: En av mina favoritbloggare har sextema på den kommersiella bloggen.

Här och nu och där och då

Här och nu.

Jag känner mig gammal och fårig. Trött och sentimental. Har den återkommande tanken att jag liksom är över.

För att mildra känslan något, och samtidigt börja göra av med några överflödiga vin-och grillkilon bestämmer jag mig för att jogga en runda i solnedgången.

Ner mot vattnet hinner jag ifatt ett ungt par, hör henne säga något och känner igen rösten. Med ens är jag tillbaks där och då. I min ungdom

Hon hette Sara och hennes ögon stålade när hon skrattade åt mina skämt. Vi låg i gräset i flera timmar hand i hand och studerade moln medan vi avslöjade våra framtidsdrömmar för varandra

Undrar om du fått leva ut dina drömmar, min kära Sara. Det har inte jag.

Hon sade att hon älskade mig, och fast att det gjorde mig generad bad jag henne säga det igen.

Sen kom det en dag när hon slutade älska mig och försvann, och min kärlek, ja den tynade sakta bort för att till sist vara minnen som bara når fram i det medvetna väckta av en bild, eller en doft eller som nu, av en röst.

När jag joggat några meter förbi vänder jag mig om ser det direkt; det är inte hon. Det är en ung och vacker tjej. Men det är inte hon, där och då. Det är någon annan, här och nu.

Jag stannar kvar där och då under hela löpturen. Funderar på vännerna, förälskelserna, besvikelserna och drömmarna.

När jag kommer hem står jag en stund och pustar ut i entren. Bakom mig en spegel.

Jag vänder mig om och ser det direkt; det är inte jag. Det är en gammal och fårig man. Men det är inte jag, där och då. Det är någon annan, här och nu.

Jag måste sluta grubbla. Börja älska och tro på mig själv här och nu. Inte där och då.

Vi har rest till rest på Malmö Camping

Nej, maten på Malmö camping var alltså inte så bra som vi hoppats, men så hade vi kanske lite för höga förväntningar på grund av den inbjudande skylten, troligen skriven av kocken medan han rörde ihop rödvinssåsen:

Hjärtligt Välkomna till Rest o Kiosken

Vad tror ni. Ska man uttyda Rest som Resterna eller Restaurangen?

Vår förvirringen ökade något pga besöket.

Kuliraritet pa malmö camping

Vilken intressant upplevelse.

Först en skärmytsling med kocken pga att jag ville att han skulle ta bort dressingen från barnens hamburgare, medan han av okänd anledning tyckte det var en dum ide.

Sen serverade han mig kebab med rödvinssås. Han påstod att vitlökssåsen var slut. Jag tror han försökte få sig ett ligg.

Hard first harddrive day

-Jag vet, sade det portabla datorhelvetet till filhanterarsatan; -vi skojar lite med William på hans första arbetsdag efter semestern.

-Vad kul, svarade filhanterarsatan, och skickade ett meddelande om fatalt fel till skärmfan.

Skärmfan fnissade till medan han numrerade meddelandet till error #126, efter antal fel datorhelvetet hade haft sedan det startat sin tjänst hos William ett halvår tidigare.

Samtidigt gav processordjävulen illmarigt order till Varenda-Fucking-Tangent att vägra lyda order. Varenda-Fucking-Tangent njöt verkligen av att kunna slappna av från sin tryckande arbetsbörda.

-Det här är ett practical joke som William verkligen kommer uppskatta, sade hårddisken from Hell och slutade snurra, samtidigt som processordjävulen tog sin sista suck och datorhelvetet med en smäll klappade ihop över Varenda-Fucking-Tangent...

Att bulla upp

Fru Vivecka ombads här till morgonen cykla och köpa frallor till familjen
och kom så här fullastad tillbaka.

Först trodde jag att hon fått för sig att tolka ordet familj på danska, där det kan innefatta hela släkten, men frun vidhöll att vi kunde behöva så många bullar då vi också skulle smöra och ta med oss till stranden.

Jag satte mig då i ett pedagogiskt försök att tillsammans med Vivecka beräkna hur mycket vi skulle behöva äta för att konsumera samtliga bullar:

-Om man sätter den manlige normen till x, så äter en genomsnittlig unge 40% och en genomsnittlig fru 60% av denna fadersnorm. Med dom 16 inköpta bullarna får vi fadersnormsekvationen:

0,4x+0,4x+0,6x+x=16

vilket ju är detsamma som

2,4x=16

som med lite division ger att den manlige normen (alltså jag i detta
specifika fall) måste sätta i sig 6,67 fralljävlar. Fruar 4 st och barn 2,67
var.

Medan jag skadeglatt satt och fördelande skar upp barnens och mina tredjedelshalvor frågade Vivecka var någonstans i min pinsamma ekvation man stoppade in hur många bullar man stoppar in i frysen.

Detta ignorerade jag givetvis och gick och lade ner en minneslapp i Viveckas handväska med texten:

Funktion att använda vid bullinköp

Antal bullar att köpa =[2,4*X]

X= hur många bullar din älskade make kan tänkas kränga i sig

Kan även användas för inköp av fläskkotletter.

Fräsig krokodil