Fru Wistmans känsla för spe

Konversation som utspelade sig här i afton under en kort promenad med fru Wistman bort till Goliat med familj för att hämta barnen som lekt där en stund ikväll.

Fru Wistman: Tandläkaren gav mig något medel mot infektion i tandköttet.
Herr Wistman: Jaha, men ojdå! Var det illa?
Fru Wistman: Ja, hon sade att det var rätt rejält...

Tystnad där man liksom märkte att luften darrade av att fru Wistman funderade

Fru Wistman: Tänk, om jag hade levt för hundra år sedan, då hade man inte haft något medel för sånt. Då hade jag blivit tandlös.
Herr Wistman: Om jag hade levt på typ stenåldern skulle jag dött när jag var fjorton år. För det var ju då jag fick inflammation i blindtarmen. Och utan operation hade jag väl dött av det. Å andra sidan hade jag nog vid fjorton års ålder redan sprungit runt och legat med alla unga stenåldersflickor och haft tio barn. Så jag hade nog varit redo för döden vid fjorton.
Fru Wistman: Jag tror du hade dött många år tidigare på din första björnjakt.

Min fru känner bara mig allt för väl. Vilken tur jag har en henne som kan skydda mig från alla stygga björnar... och Goliater.
...