2010-08-30

Jag har återerövrat stereon, tra-la-la

Lill-flickan är fortfarande utan namn. Men så kom jag på att här får jag ju komma på ett alldeles eget alias på henne. Låt mig se. Lill-Ville, Lill-Vivan och Lill-Vickan. Lill-Vickan får det bli. Namngivningsfest avhålles i närmsta kretsen.

Jag är i sjunde himlen. Lill-Vickan älskar Peter LeMarc. När hon skriker sätter jag på de gamla goda låtarna på "Välkommen hem" från 1990. Hon ligger på min arm och lyssnar på Peter och mig och njuter. Och sen somnar hon tryggt. Fru Witsman är märkbart irriterad för hon är ju van att kunna be mig slå av musiken när jag spelar LeMarc. Det kan hon inte längre tra-la-la. Och jag kan sjunga precis hur högt jag vill.

Vad ska jag svara dig, när du nu frågar mig
-vad kan det vara som du ser i mig?
Det är kanske det som du ser i mig, den du tror jag är.
Och kom ihåg vem som har älskat dig, genom lycka sorg och smärta
Någonstans långt här inne klappar, ett troget hjärta
...

Nyfiken på dom nyfikna

Har lagt in en bokning i min jobbkalender nästa vecka. Till en advokat. Min kalender är öppen och jag har fått en del indikationer på att många på jobbet är nyfikna och går in och snokar i min kalender. Ska bli intressant...

2010-08-29

Hickflickan har fått flickhicka

På förekommen anledning har jag funderat en hel del på var hicka kommer ifrån. Någon som vet? Så har jag också funderat på om jag kanske kan få större fanclub om jag diversifierar mig och börjar skriva barnsånger. Dom är ju inte lika nogräknade dom små liven. Utom mina barn. Dom är rätt trötta på mig. Min första sång på ritbordet är "Hickflickan har fått flickhicka".

Om man inte passar sig kan man hamna i Mora träsk...

...

2010-08-28

Det största mötet med mig själv och andra i all nakenhet

Har gått igenom pärmen med gamla betyg och omdömen. I betyget från årskurs tre fick jag min första hint att det inte var rockstjärna jag skulle bli. Samma värderdering av min musikaliska kapacitet återkommer sedan genom hela grundskolan. Måste ha glömt bort detta på gamla dagar.

Något annat jag glömt bort var ett papper som låg längst bak i pärmen. Den pappersbiten berörde mig mycket när jag läste igenom den. Den berörde mig genom de orden som stog skrivna och genom de minnen som kom upp till ytan av den gången jag fick dem upplästa första gången.

En av de ledarutbildningar jag gick avslutades med att kursledarna inför alla läste upp personliga hälsningar till oss. Det var den där kursen där jag nästan bestämde mig att inte längre vara chef. Jag blev så osäker på om jag någonsin skulle kunna bli en bra chef och om jag skulle orka satsa så mycket av mig själv, och försaka så mycket av allt utanför jobbet.

Och Fru Witsman blev arg för hon tyckte kursen inte utvecklat mig, bara gjort mig deprimerad. Men så här i efterhand är jag säker att kursen gjorde mig nog till en mycket bättre chef. Så här löd hälsningen:

Du tänker fort och skarpt. I
argumentationen en krigare med rustning och kontroll.
Men tänk om största mötet med
dig själv och andra, det som ändrar
det som synes fast, sker helt vapen-
löst och naket, som i en kärleks-
dikt av Eva Kilpi:

"Säg till om jag stör
sa han när han steg in,
så går jag med det samma.
Du inte bara stör,
svarade jag.
Du rubbar hela min existens.
Välkommen!"

2010-08-27

Jag blir bara matt

Stod där och slog och slog. Slag efter slag först på framsidan, sen på baksidan. Mattpiskarens slag hördes först en gång rappt och högt, sen lite dovare med en halv sekunds fördröjning i ekot. Dagens eko tänkte jag. Sedan tänkte jag att jag inte kan minnas att jag någonsin frivilligt piskat mattor eller dynor. Förr i tiden gjorde jag det när min mamma berättade att det var dags. Nu för tiden gör jag det varje gång vi har en nyfödd bebis.

Visste ni det, att i den cocktail av hormoner som frigörs i en nybliven moders kropp finns en särskild städmanihormon? Det i kombination med den första tidens amningsdrenerande effekt på kvinnokroppen gör att det får bli vi män som står där och piskar alla piskbara attiraljer.
För många män är det en bra aktivitet då de kan få ut den eventuella aggression de fått av de plötsligt dramatiskt ökade kraven på manlig städaktivitet.

Men jag står där och slår och slår utan att känna något särskilt utom funderingen att jag aldrig, aldrig själv skulle komma på tanken att piska. Masochister göres sig icke besvär här således. Eller mattor.

2010-08-22

Den allsmäktige DiLeva

Hört i soffan under DiLevas uppträdande på allsång på skansen:

Lill-Vivan: Mamma...

Fru Witsman: Ja Lill-Vivan

Lill-Vivan: Han på TV:n...

Fru Witsman: Ja

Lill-Vivan: Är inte han död?

Fru Witsman: Jo, men nu har han uppstått från det döda för att sjunga hos Lundin.

Lill-Vivan: Okej...
...

Hjälp oss med namnförslag

Inget namn bestämt ännu. Fru witsman väntar ut att jag ska bli otålig och gå med på hennes förslag. Hon är inte särskilt intresserad av min önskan att bygga in fyndiga ordvitsar i namnet. Hon har till exempel totalsågat mitt musikaliska favoritnamn Doris Rebecka Mikaela..

2010-08-20

Algot kamprad elmaryd agunnaryd

Ingvars bror algot har under alla år levt i skuggan av sin bror. Nu har
hans second hand postorderföretag äntligen gett en så pass stor vinst att
han haft råd att köpa en firmabil.

2010-08-18

Asfaltsignorans



Det pågår vägarbete på huvudgatan genom vår by. Oavsett i vilken riktning
vi ska köra måste vi ut på denna byaväg. Döm om min förvåning när dom igår
morse hade stängt av hela vägen och satt upp hänvisningsskyltar som bara
tog oss bilister runt, runt i villakvarteret. Efter att jag byggt upp lagom
mycket förarfrustration bestämde jag mig för att trots förbudsskyltarna
svänga ut bland asfaltsmaskiner och ringvältar för att avkräva ansvar och
få dom att öppna upp för en alternativ rutt.

Jag körde sakta på den avskalade vägbanan och och siktade in mig på en
gulklädd arbetare med hörselskydd som gick och stegade avståndet mellan ett
och annat. Jag stannade, drog ner sidorutan och påkallade hans
uppmärksamhet. Efter att han en stund ignorerat mig släpade han sig fram
till bilen medan han drog av ljuddämparna:

William: ni har helt stängt av möjligheten för oss boende att ta oss
hemmifrån.

Gulklädd: Va?

William: ni har stängt av vägen så att vi som bor därinne inte kan ta oss
hemmifrån.


Gulklädd: jaha.

William: detta faktum verkar inte bekymra dig nämnvärt.

Gulklädd: nej. Vad tycker du jag ska göra åt det?

William: du kan ju börja med att köra upp en skyffel asfalt i röven så blir
du kanske du blir varmare i tonen. Sen kan du kanske få fått på en
vettigare person som kan berätta hur vi ska ta oss ut härifrån.


Nej, Det sista sade jag inte på riktigt. Det är det svar jag valt ut bland
alla dom jag kommit på i efterhand. I verkligheten vevade jag upp rutan,
svor tyst för mig själv, körde hem och stannade där resten av dagen

2010-08-16

Blixt och flygplatsträff


Jag vet inte med er, men låter det så där väldigt skickligt av piloten att INTE träffa flygplatsen?


2010-08-15

Utdrag ur barnmorskans journal

19:30 Ett trevligt par kommer in och vi tilldelar rum 4. Jag lägger särskilt märke till hur snygg och charmig mannen är, hur öm han är mot sin fru och vilket otroligt lugn han besitter i denna stressade situation.

19:59 Den havande duschar och får då en krystvärk. Vi hjälper henne igenom den och baxar upp henne på sängen.

20:09 Två krystvärkar senare födes en underbar liten flicka. Det är tydligt att hennes DNA härstammar från den närvarande charmiga mannen.

20:12 Medan Livmoder avlägsnas lägger sig flickan tillrätta och tar en cigg.


------------------------------------------------------------------------------

2010-08-13

Så där ja!



Så där ja. Det gick ju som det ska. Fredagen den trettonde och allt.

2010-08-12

Tuff och hård, en färgad fasad som alla rår på

Det är inte lätt att vara en hårt och tuff chef när man är så klumpig som jag är. Tar liksom udden ur respekten lite. Idag stod jag och skällde på några som jag tyckte gott kunde röra sig lite fortare i ett projekt och råkade komma åt datorskärmen på min laptop så den rörde sig några få millimeter och stöta till en kopp någon ställt på mitt bord utan anledning så att den tippade och rågad som den var bar det sig inte bättre än att det äckliga automatkaffet som en flodvåg spred sig över hela skrivbordet fyllt av viktiga dokument, datorer, telefoner och ett bananskal. Varför jag här nämner banalskalet är för att jag vill göra min beskrivning fullödig. För det är inte så att det äckliga automatkaffet gjorde särskilt stor skada på just bananskalet. Eller det kan i alla fall vara rätt egalt om det kommer äckligt automatkaffe på bananskal. Nå väl. Som ni märker gick det relativt lång tid mellan att jag kom åt datorskärmen och tills läckaget var ett faktum. Under den tid som förflöt hann jag helt ovetande skälla lite till och tyckte väl att reaktionen av fniss och skadeglada tillrop var något malplacerade. Så här är det jämt för mig. Jag spiller och kladdar. Särskilt när jag ska vara managementallvarlig. Gissa om dom tar mig på allvar? Nu ska jag gå ner och ta av mig skjortan med lunchrester.
...

2010-08-11

2010-08-10

Prickiga korvkommentarer 2

Fler skivor än vad då?

1. Fler skivor än igår?

2. Fler skivor än i cd-butiken?

3. Fler skivor än man orkar äta upp?

4. Fler skivor än man kan tro

5. Fler skivor än vad man får av svenska kor på tyska gårdar?

Prickiga korvkommentarer 1



Svenskt kött från svenska gårdar
Mycket godare än allt det där hemska svenska köttet som producerad till exempel på tyska gårdar...


...

Slipping doors

Kommer jag till jobbet idag? Ligger och surfar bredvid en värkande fru. Hon vill inte att jag åker till jobbet om det är nu som är nu. Jag tror det är falskt alarm. Jag och deltagarna på mötet jag strax måste ring och avlysa. Denna dag kan utveckla sig i helt olika riktningar. Smärta, barnskrik och primalglädje eller budgetplanering, uppföljningsmöten och medarbetaradministration. Kan inte helt bestämma vilket alternativ jag röstar på.

2010-08-09

Menage 'à quarte och läckageförlust

SMS-dialog mellan herr och fru Witsman förmiddag dagens datum:

Herr Witsman
"här har du två reservnummer att ringa om du inte får tag på mig när vattnet går. Danmarkskontoret- Preben 004530600060 sverigekontoret -Kent 00465665556"

Fru Witsman
"kommer de och hjälper till under förlossningen då också. Så att dom är reserver fullt ut?"

Herr Witsman
"Alla mina medarbetare är så klart beredda att göra allt för mig och min familj"

Fru Witsman
"ok, det låter intressant. Vänligen skicka bilder på dem. Ps: Lill-Ville säger att du slog vad med honom att han skulle behöva gå upp och kissa efter de två glasen vatten. Du är skyldig honom en krona"

2010-08-03

Här i livets gryningskorridor

JAAAAAAAAAAAA!

Jag hann bli färdig med min sång till min ofödda dotter innan hon ploppade. Men det är nog på håret...

2010-08-02

Förlösande dröm

Fru witsman virkar, men det virkar inte som att hon hinner bli färdig. Hon viskade nyss dramatiskt "jag tror det är snart".

Inatt vaknade jag kallsvettig och kunde inte somna om. Jag tror att jag genom min förlossningdröm äntligen till fullo tagit till mig att jag ska bli far igen. Nu min lilla flicka, nu kan du komma. Pappa är redo.

2010-08-01

En melodiös önskan om rinnande bröst

Det är nu fler i familjen som gör anspråk på sing-songwriterkarriär. Lill-Vivan sjöng så vackert i bilen på väg hem från sommarstugan:

"Jag vill ha, jag vill ha tuttar som är stora.
De ska vara fyllda med mjölk så jag får en bebis"


Jag hoppas mer på att hon får alldeles lagom stora och att det går många år innan det senare blir uppfyllt. Jag önskar också att hon helt byter spår i sin repetoar.
...

Motivation

Undrar lite över volatiliteten i min motivation. Igår kväll var jag 100% inställd på att jogga 10 km spåret hemmavid svärföräldrarna. Men imorse när klockan ringde var jag betydligt mer motiverad av att vända mig och sova vidare. Är jag helt ensam om att ha det så? Vad gör man för att komma runt det?