2010-08-27

Jag blir bara matt

Stod där och slog och slog. Slag efter slag först på framsidan, sen på baksidan. Mattpiskarens slag hördes först en gång rappt och högt, sen lite dovare med en halv sekunds fördröjning i ekot. Dagens eko tänkte jag. Sedan tänkte jag att jag inte kan minnas att jag någonsin frivilligt piskat mattor eller dynor. Förr i tiden gjorde jag det när min mamma berättade att det var dags. Nu för tiden gör jag det varje gång vi har en nyfödd bebis.

Visste ni det, att i den cocktail av hormoner som frigörs i en nybliven moders kropp finns en särskild städmanihormon? Det i kombination med den första tidens amningsdrenerande effekt på kvinnokroppen gör att det får bli vi män som står där och piskar alla piskbara attiraljer.
För många män är det en bra aktivitet då de kan få ut den eventuella aggression de fått av de plötsligt dramatiskt ökade kraven på manlig städaktivitet.

Men jag står där och slår och slår utan att känna något särskilt utom funderingen att jag aldrig, aldrig själv skulle komma på tanken att piska. Masochister göres sig icke besvär här således. Eller mattor.

7 kommentarer:

  1. Min mamma hade kvar av den cocktailen i 40 år.
    Nu är hon 62 år och har äntligen slutat piska mattor.

    Hon har för övrigt inga mattor längre.

    SvaraRadera
  2. Dränera. Det andra är troligen danska. Shit sus, kan det bli kroniskt?

    SvaraRadera
  3. Ja, i alla fall i 40 år dåra. Sen ramlade hon och fick hjärnskakning. Då blev det bättre.

    SvaraRadera
  4. Oh herregud, trodde det var utdött för länge sedan de med att piska mattor. Jag kanske också har ramlat och fått hjärnskakning ?????

    SvaraRadera
  5. Sus: Så jag bör alltså skaka henne lite
    Fredrik ;)
    Monica: Bra kommentar som jag kan använda mot frun...

    SvaraRadera
  6. Jag piskar aldrig mattor! Jag dammsuger eller möjligen ibland skakar dem. Och vi har rent och fint här ändå. (Det kan ju iofs vara så att jag har slagit i huvudet jag också..)

    SvaraRadera