Ett sista brev till Louise

Tänk som jag satt och grät i min lilla etta med kokvrå medan hans mörkhesa röst på vinylskivan berättade historien om ett uppbrott. Mitt uppbrott. Ja, visst var det mitt uppbrott Toni sjöng om! Det var mina exploderande känslor som han på något magiskt sätt fått ner på papper, tonsatt och spelat in.

Många år senare, vi hade precis flyttat från Köpenhamn och jag bar in den gamla stereobänken i garaget. Fick se skivorna och funderade då i förbigående vad det blev av honom. Några dagar senare hade den lilla funderingen växt till en deppig oro och jag kände mig tvungen att googla hans namn. Det blev väldigt få träffar men jag följde en som handlade om ett tio år gammalt projekt med några andra musiker. Jag hittade fram till e-mailadressen på en av dessa musiker och skrev och frågade om dom visste vad som hänt honom.

Jag fick då namn och e-mail till en person som känner Toni väl och mailade denne. Han skrev tillbaks att Toni haft ett jävligt tufft decenium men att han kommit tillbaks till livet och inom någon månad var färdig med ett comeback-album. Märkligt. Jag har aldrig förr eller senare aktivt försökt få veta något om någon på detta sätt. Hans musik har betytt mer för mig än jag tidigare anat.

Nu sitter jag här med vinylskivan framför mig. Det är en förvirrande och ovan stund, för tårarna rinner längs kinderna på mig.

Är det för att Toni Holgerssons livsöde får mig att förstå hur bräckliga vi människor är? Eller är det för att jag i detta nu är tillbaks i min lilla etta med kokvrå och Louise precis slagit igen dörren för sista gången? Är det för att Toni sjunger om det sista brevet till Louise? Det som jag just nu här på Skolgatan 9c ska skriva till min älskade där jag ska förklara att jag inte kan leva med henne mer?

Ett sista brev till Louise
Jag skriver till dig som om en hägring
som om nåt jag aldrig kan nå
Jag sjunger drömmen om kärlek
som om en frälsning jag aldrig kan få
Du lyssnar med kinder våta
från två bittra hål
Dina ögon dom tog jag till stjärnor,
nu söker jag dom vart jag går

Jag drömmer om dig men vaknar ej
när du skrattar och ler
så jag springer bort och du säger helt kort
att du aldrig älskat mig mer

Jag diktar om andra som ler som du
och jag smakar andra som smakar din hud
Frågar nån då vet jag ej
varför jag älskar och förnekar dig
Jag kan drömma om att sova puls mot puls
och vakna i din blick
Jag önskar jag vore en annan då,
att du ska ha glömt den dag jag gick

Jag drömmer om dig men vaknar ej
när du skrattar och ler
så jag springer bort och du säger helt kort
att du aldrig älskat mig mer

...