Jag hånglar med en blå gura

Jag och min blåa gitarr har kommit överrens om att vi får leka med varandra lite grand så här på helgerna. Det låter väldigt bra, även om fru Witsmans öron spelar ett trick med henne. Det ska alltid stängas dörrar och klagas på att TV:n inte har tillräckligt starka högtalare och om potentionella grannfejder. Trummaskinen står och trummar också så att det blir rytm av det hela. Och inte nog med det. Text finns också. Dålig text. Men ändå. Så här:

Några satsar på sol, att få gå ner på stranden
Andra satsar mot bollen, ett hårt spel tunga för tanden
Sen går vi alla hem till rosa stugan som är svart
Vi skalar potatis, och på grillarna får vi fart.

"Ett hårt spel, tunga för tanden" är så bra att det mycket möjligt hamnar i bevingade ordböcker med tiden.

Nu sängen. Med gitarren, om frun tillåter. Troligen va?

...