Det är ju helt sjukt. Min hallucinerande fru hade helt rätt. Jag ringde kl 18:30 och då hade dom fullt pådrag med släktingar hemma. Vår inbjudan hade inte nått gästfrun. Gästmannen ska sova i garaget i kväll. Vi har väldigt mycket mat över. Vår påsk har varit väldigt tom på gäster. Inga alls faktiskt. Inga gäster och mycket mat. Vi har tre kilo godis kvar. Och barn med lekbehov.
För att peta in ännu fler grenar i ögat funderade fru Witsman högt för en stund sedan så här: -Var det inte väldig länge sedan, William, som vi blev bortbjudna? Det är det kanske inte, men frågan var tillräcklig för att få mig att fundera om varför folk inte bjuder hem oss mera. Jag tycker att vi är otroligt trevliga och charmiga och roliga att umgås med, men tänk om det bara är jag som tycker det! Och nu har det gått så långt så folk kommer inte när vi bjuder in dom. Borde skriva ett filmmanus. Här har vi en skräckfilm som heter duga.
Nu går jag och drar i mig några hekto fruktsallad till (ni med gott minne noterade nog nu att vi valt samma dessert idag som förra gången det inte blev något).
Nu ska jag skriva en sång om hur fruktansvärt allt känns inför fyrtioårsdagen om en månad.
...
Frys in, eller/och bjud över någon spontant imorgon. Då har de flesta slut på påskmat, och vill inte heller laga mat. Jag, *harkel* till exempel, skulle kunna komma.
SvaraRaderaGud va tråkigt...jag kan inte komma på din födelsedag heller:(
SvaraRaderaMen..borde inte ni flytta till Sthlm? Vi blir aldrig bjudna på något. Vi har aldrig gäster heller (förutom Fredrik som har varit snäll och kommit hit en gång)
SvaraRaderaVi är tragiska.
Sus: Som jag minns det är du rätt nyinflyttad till storstaden nicht war? Vi bodde i Stockholm 1995-2000. Jag älskar Stockholm. Men fru Witsman flytt int tillbaka.
SvaraRaderaFredrik: Umeå är du i då. Jag kan väl komma upp. Sist vi var ute var det ju festligt värre. Så där skulle jag kunna tänka mig att fira min födelsedag.
Singelmamman: Inte skulle vi väl bjuda på fryst mat om du kommer?
Det tackar jag för!
SvaraRadera